|
Fördelen med järn är att det kan framställas med olika egenskaper, vilket gör det användningsbart för en mängd olika ändamål. Genom olika värmebehandlingar eller tillsättning av legeringsmetaller kan järnet ges olika styrka, hårdhet, korrosionsresistens samt magnetiska egenskaper.
Det har ofta förekommit en del förvirring kring beteckningen järn. Tidigare använde man ordet stål för de järnlegeringar som hade ett så högt kolinnehåll att de kunde härdas samt för andra järnlegeringar som kunde smidas när de framställts via en smältprocess. Järn i betydelsen smidesjärn betecknade mjukt, kolfattigt järn.
Idag avser man med beteckningen järn den kemiskt rena metallen. Alla järnlegeringar som ej går att smida kallas för gjutjärn, eller segjärn, och alla andra tekniska legeringar som kan formges via smide kallas för stål, oavsett framställningsprocess och om de kan härdas.
Stål
Att dela upp stål i olika grupper är oftast en svår uppgift, men normalt delas stål upp i fyra huvudgrupper där var och en innefattar en mängd ståltyper.
· Konstruktionsstål
· Rostfritt stål
· Maskinbyggnadsstål
· Verktygsstål
Konstruktionsstål
Denna ståltyp är oftast den typ som de flesta känner till eftersom dess viktigaste egenskap är att den kan svetsas med exempelvis elektrisk bågsvetsning och därmed ger möjlighet till andra processer såsom gasskärning och varmpressning.
Tack vare att stålet är svetsbart kan stål som används i stora konstruktioner som broar, skepp, m.m. svetsas utan förvärmning och efterbehandling.
Man ser dock ofta att stålet förvärms och efterbehandlas när det gäller konstruktioner som t.ex. rörledningar, tankar m.m.. Detta ger en starkare ståltyp och andra speciella egenskaper som t.ex. korrosionsresistens.
Maskinbyggnadsstål
Inom den här gruppen återfinns en mängd ståltyper som kan användas för andra processer än svetsning, t.ex. stävtaksbearbetning, fjäderstål med stor elasticitet och ventilstål, som används i t.ex. bensin- och dieselmotorer. Utöver dessa omfattar den ovannämnda gruppen en mängd andra ståltyper.
Verktygsstål
Även inom den här gruppen finns en typuppdelning eftersom man ibland arbetar med kallt arbetsstål, vilket används vid mekanisk bearbetning där det bearbetade materialets temperatur ej stiger väsentligt, t.ex. klipp-, stans- och präglingsarbeten.
Stål till mejslar och andra slagverktyg är av en annan mycket slitstark typ.
Snabbstål är beteckningen för en mängd ståltyper som används vid stävtaksbearbetning. Gemensamt för dessa typer är att de är mycket hårda, vilket beror på tillsättning av volfram, krom och vanadin. För att spara på de dyra legeringsbeståndsdelarna har man genomfört en mängd tester för att identifiera en rad tekniskt bra stålkvaliteter som samtidigt kan konkurrera prismässigt med de bästa kvaliteterna.
Värmebehandling av snabbstål kräver stor noggrannhet eftersom härdningstemperaturen för att lösa upp svårupplösliga karbider så att stålet erhåller rätt egenskaper ligger i närheten av stålets smältpunkt.
Värmearbetsstål omfattar också en mängd olika ståltyper som har ett högt innehåll av volfram och krom. Gemensamt för alla typer är hög värmeresistens samt goda egenskaper som motverkar nötning och deformation. Dessa ståltyper används normalt för bland annat olika matriser, tryckgjutningsformar m.m.
|